Vardagen i en framåtblickande skola mitt i staden

GGs i världen,Skolvardag

Strålande medicin

14 jun , 2017, 12.29 Studerande GGs

 

Fredagen den 26 maj åkte vi på studiebesök inom kursen i medicinsk fysik till Busholmen i Gräsviken. Vi besökte MAP (Medical Technologies) som är ett finskägt företag som tillverkar radioaktivt läkemedel. Företaget framställer främst glukos med fluor-18 som man använder till PET (positronemissionstomografi). Med PET-scanning kan man upptäcka tumörer och metastaser, samt alzheimer och hjärt-och kärlsjukdomar. Man kan också behandla cancer med PET, men man brukar då kombinera också med någon annan behandling.

 

PET är en förkortning av positronemissionstomografi. PET bygger på att den radioaktiva isotopen F-18 som finns i sönderfaller med beta-plus-sönderfall genom att avge en positron. Positronen är elektronens antipartikel. När positronen sedan kolliderar med en elektron i kroppen (vilka det finns många av överallt) annihileras de. De förvandlas till energi i form av två gammastrålar riktade åt motsatta håll. PET- scannern kan räkna ut källan varifrån strålningen avges på basen av gammastrålarna den mottar. Den har receptorer på alla sidor runt patienten, så att den kan ta emot alla gammastrålarna som bildas åt olika håll. Den del av kroppen som mottagit mycket av den radioaktiva glukosen kan urskiljas på bilden PET-scannern får. Med hjälp av PET-scannern kan man ganska exakt, med ca 7-8 mm noggrannhet, bestämma källan till den mesta strålningen. För att mätningen är så noggrann är det mycket viktigt att patienten är precis stilla under fotograferingen.

 

Tumörer behöver mycket glukos, alltså energi, för att spridas och leva. Därför ersätter man det en av OH-grupperna i en sockermolekyl med fluor-18. När lösningen förs via blodet kommer ämnet att transporteras till tumörerna eftersom de behöver glukos, och då kan man se om det finns tumörer och om de har spritt metastaser. Tumörceller har också högre ämnesomsättning och tar upp alltså lätt socker och fluor-18-lösningen.

 

Företaget framställer den radioaktiva isotopen av fluor av radioaktivt syre, O-18. Det radioaktiva syret fås från radioaktivt vatten, som olika leverantörer tillverkar och som kostar ca 30€/ml i dagens läge. Den radioaktiva syreisotopen bombarderas med en proton, så att den bildar radioaktivt fluor. Protonen accelereras först i cyklotronen. Den är byggd in i huset, och omges av tjocka betongväggar. I cyklotronen bildas ett magnetfält som får den laddade protonen att röra sig. Det finns också ett växlande elfält som ger protonen tillskottsenergi då den passerar. På detta sätt accelereras protonen. Cyklotronen avkyls med vatten och helium.

 

Efter presentationen gick vi och kollade på cyklotronen, vilket var en helt okänd maskin för mig. Det är alltså där de framställer de radioaktiva ämnena. Cyklotronen var inne i en stor bunker, för att inte risker att den inte skall skadas ifall något händer med byggnaden. Cyklotronen var även inbyggd i själva byggnaden. Just den dagen då vi var där fick den service, vilket gjorde att vi kunde ta oss en närmare titt på den här stora maskinen med en massa sladdar och mätare och behållare överallt.

 

Under hela tiden fick vi ha med oss apparater som mätte strålningen i rummen vi gick i. Det var mycket intressant då vi fick veta hur det påverkar oss. Stråldosen för en undersökning är också bara 4-5 ggr normala bakgrundsstrålningen, så den är inte så stor.

 

MAP ligger i samma byggnad som det enda privata cancersjukhuset i Norden. Det är en bra sak, då den radioaktiva lösningen till PET-scanning måste ämnet användas inom 10 timmar från att det har tillverkats. Ämnet har en halveringstid på 110 minuter, därför måste MAP tillverka det på natten för sjukhusen behöver det tidigt på morgonen. Tidigt på morgonen skickar man ämnet med flygplan och bil till sjukhus runt om i Finland men också till t.ex Sverige och Lettland. Man transporterar ämnet i en liten burk som har en tjock blyvägg, samt sätter blyburken i en annan större burk för säkerhets skull. Positivt med att halveringstiden är kort, är att personen som får det radioaktiva läkemedlet  i kroppen inte behöver stanna kvar för att vänta att strålningen ska försvinna.

 

Vi fick besöka en avdelning av D-säkerhetsnivå. Då behövde vi ha två par handskar, skyddsmössa, rena sockor, deras skor och en skyddshalare på oss. Skyddsåtgärderna måste vidtas för att skydda medicinerna som tillverkas från bakterier tillverkarna kan ha. Medicinerna injiceras direkt i blodomloppet hos patienten, så därför är det viktigt att det inte innehåller bakterier. Skyddsåtgärderna var väldigt noggranna. Det fanns avdelningar från D till A. Till det renaste utrymmet kunde inte människor över huvud taget gå.  T.o.m trycket i rummen där medicinen framställs är reglerade så att de har högre tryck, så att inte smutsigare luft från omgivningen och de lägre säkerhetsklasserna skulle kontaminera de renaste avdelningarna. Medicinen packas i tjocka blytunnor och sedan ytterligare i större tunnor, som är väl testade så att de ska hålla trafikolyckor.

 

Efter att vi var i labbet måste vi ställa oss på en maskin och hålla händerna mot en skärm för att se till att vi inte utsatts för något radioaktivt. Efter det fick byta om igen och gå hem med mer kunskap om hur man använder de radioaktiva ämnena för behandling och undersökning av cancer.

 

– Saga, Teresa, Karin och Mathilda

 

Kalender

juni 2017
M T O T F L S
« maj   aug »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930  

Kommenteringen är stängd.