Vardagen i en framåtblickande skola mitt i staden

GGs i världen,Skolvardag

Röd eller brun – besök på Strålskyddscentralen STUK

14 Jun , 2017, 11.47 Studerande GGs

 

 

 

Under kursen Medicinsk fysik besökte vi Strålskyddscentralen i Helsingfors.

 

Föreläsningen gick i korthet ut på att föreläsaren först presenterade STUKs verksamhet och olika typer av strålning och sedan berättade hon mer om UV-strålning. Hon berättade om de olika UV-strålningarna och vilka positiva och negativa effekter UV-strålningen har och varför vi blir bruna eller bränns. Hon pratade också kort om hur vi kan skydda oss mot strålningen. En del var repetition från bl.a. biologi- och fysikkurser, men jag lärde mig också nytt.

 

Under föreläsningen fick vi lära oss om olika typer av strålningar; ultraviolett-, infraröd-, röntgen- och värmestrålning samt hur de påverkar oss. Den ultravioletta d.v.s. UV-strålningen, var kanske den som ‘berörde’ oss ungdomar mest, då många av oss gärna njuter av solen i hopp om att bli bruna. Den ultravioletta strålningen delas in i UVA (315-400 nm), UVB (280-315 nm) och UVC (100-280 nm), beroende på hur energirik den är med andra ord. Ju kortare våglängd desto mer energirik är den och desto större risk för skador. UVB är den som gör att vi bränner oss då vi vistas för mycket i solen. UVC-strålningen är mest energirik och absorberas genast av atmosfären och når därmed inte oss.

 

Jag har vetat att joniserande strålning kan ge upphov till mutationer, eftersom den har väldigt kort våglängd och så hög energi att den kan ändra på atomens struktur genom att flytta på elektroner. Jag har också vetat att man kan få hudcancer av UV-strålning men fick först nu veta hur det hela hänger ihop. Nämligen UV-strålning är den icke-joniserande strålning som gränsar till joniserande strålning, och har därför tillräckligt hög energi för att orsaka mutationer, men bara i huden och om man utsätts för strålningen en längre tid.

 

Den värsta skaderisken utgörs om man bränner sig, och speciellt om man bränner sig flera gånger. Det innebär att man överskridit kroppens bärförmåga ordentligt. Varje gång man vistas länge i solen “petar strålningen på DNA” och i många fall lyckas kroppen reparera det, men det finns alltid en risk att kroppen gör misstag i reparationsprocessen och då finns det risk att det bildas cancerceller eller sådana mutationer som inte längre går att reparera. En naturlig del av cellens livscykel är apoptos, en cellulär kedjereaktion eller “programmerad celldöd”, men då apoptosbalansen rubbas kan det leda till cancer.

 

Men vi ska inte glömma – solen ger oss nödvändig D-vitamin. Föreläsaren berättade dock att 15-30 minuter tre gånger i veckan räcker för att fylla D-vitaminbehovet. D-vitaminet fångas också upp av solskyddskräm, så man behöver inte vara orolig.

 

När vi hade fått veta om alla konsekvenser fick vi ännu veta om hur man ska skydda sig. Riikka berättade att kläder och solkräm skyddar väldigt bra. Jag ställde en fråga: om man har solkräm på sig, kan man ändå bli brun? Hon gav ett bra svar med att säga att man blir brun men det tar en lite längre tid. Hur länge det tar beror helt på hur hög solkrämens skyddsfaktor är och hur stark UV-strålningen är. Men hon tillade också att det är bättre att bli brun saktare än att bränna sig och sedan måsta ha ont i många dagar.

 

Jag lärde mig också att den verkliga orsaken till att man skall använda solglasögon är att man kan få en smärtsam ögoninflamation, s.k. snöblindhet. Det jag inte heller har vetat är att ljusare människor lättare tar till sig D-vitamin än mörkare, och därför måste mörkhyade som bor i Finland äta mer D-vitamin än ljusa ursprungsfinländare. Då själva mutationen sker är det oftast så att två närliggande nukleotider gör en dubbelbindning mellan sig istället för att binda till sitt baspar, vilket jag tyckte var intressant att veta. Föreläsaren visade också bild på hur DNAs dubbelsträngade helixspiral ser ut med en mutation.

 

Föreläsaren sa att hudcellerna bara chillar och tar emot allt solsken i några dagar innan de förstått att de skall aktivera sig och börja producera melanin som skydd. Det var ett så roligt sätt att beskriva att det tar en stund för huden att bli brun att jag nog kommer att minnas det bra. Alla vet att när huden blir brun är det ett skydd mot solen, men det som var nytt för mig var att huden efter en finländsk sommar bara skyddar som 4 spf (enhet för hur bra solkrämer skyddar).

 

När människan bränner sig är det en inflammationsreaktion: kroppen blir röd, varm, svullen och är känslig för beröring. Föreläsaren sa att det tar 6-24h innan man ser om man blivit bränd, vilket förklarar att jag nästan alltid är som mest bränd utomlands då jag är på väg att gå och sova fastän jag inte varit bränd tidigare under dagen och skyddat mig hela eftermiddagen från solen.

 

Att tro att solarium är ett säkrare sätt att bli brun är verkligen ett misstag. Solarium ger en varaktig bränna. Melanin har en förmörkande verkan och solarium gör i första hand hudfärgen mörkare, men inte alltid brunare om man inte redan har en “brun bas” när man kommer dit. Vi talade om “trappan av strålning”. I Finland uppgår UV:n på sin höjd till nivå 7. Denna styrka av strålning har bara uppkommit under de allra hetaste sommardagarna, med klar himmel och gassande sol. I ett solarium är UV-strålningen på nivå 13 och är därmed mycket skadlig.

 

En annan sak som var ny för mig var hur solkräm fungerar. Fick veta att det är bensenringar, som fångar upp UV-strålningen så att det inte allt går till huden. På så vis förhindrar det också delvis bildandet av D-vitaminets förstadium, men det gör ingenting eftersom man får tillräckligt med D-vitamin genom att bara vara ute i solen 15min tre gånger i veckan. En annan intressant aspekt som kom fram var att eftersom de flesta sätter ett så tunt lager solkräm, motsvarar solkräm med 70 spf i laborationsförhållanden ca 25 spf i praktiken.

 

Jag tyckte att temat med sol och UV-strålning verkade jätteintressant då det snart är sommar och solen syns mer. Presentationen var intressant och jag lärde mig mycket. Det som fastnade mest var hur viktigt det är med solkräm och att skydda sig mot solens UV-strålning. Det fick mig själv att fundera på om jag borde börja använda solkräm. Jag är en person som vill bli brun och inte orkar sätta solkräm på mig. Så jag bränner mig ganska ofta under alla somrar, vilket jag nu har lärt mig att inte alls är bra.

 

Då vi testade strålningens mängd utomhus med en mätare märkte vi att redan med ett mycket tunt lager solkräm sjönk strålningen som nådde mätaren markant. De flesta glasögon skyddar mot UV-strålning. Jag blev bara besviken att man inte blir brun av att sola i bilen, för jag har alltid trott det, och nu så fick jag veta att allt var i onödan.

 

Det var ett intressant studiebesök. Om det är någonting jag har tagit med mig hem, så är det att använda mycket solkräm i sommar!

Matilda, Isabella, Carolina och Trine

 

Kalender

juni 2017
M T W T F S S
« May   Aug »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930  

Kommenteringen är stängd.