Det är självständighetsdag. Tjugo GGs-abiturienter tar ändå inte ledigt utan passar på att studera fysik tillsammans med en nästan lika stor abigrupp från Borgå gymnasium. Anställda på världens största partikelfysiklaboratorium, CERN utanför Genève, tar dem med ner i underjorden för att titta på en av de otroligt stora detektorerna.
Den brittiske fysikern David grillar mina studerande med detaljerade frågor om kvarkar, gluoner, magnetfält och higgsfält. Själv behöver jag bara stå bredvid, ibland hjälpa dem lite på traven när de behöver översätta uttryck som solenoid och myon, men mest bara känna mig stolt över dem. De klarar grillningen galant. De hänger med i förklaringarna om supraledare och vätemolekyler och de ställer initierade frågor om värmeutvidgning och protonstrålar.
Att lära sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid har förstått, men på ett nytt sätt, lär Doris Lessing ha sagt. När jag tittar på minerna hos mina abir tycker jag att det verkar vara just vad som händer nu. Sådana här studiebesök gör fysiken mer konkret för dem och hjälper dem att förstå också sådant de egentligen har kunnat länge.
Några kommentarer från deltagarna:
Förutom CERN hinner vi bland annat med laborationer på Université de Genève och föreläsning om klimatförändringen på FN-fackorganet World Meteorological Organization. Mer om detta inom kort på skolans webbplats.
Som avslutning några bidrag i en liten tävling:
eftersom gruppen består av studerande från två olika skolor höll vi en fototävling där de kunde passa på att lära känna varandra. Bilderna nedan är tagna av Frans Sandelin, Anni Lindberg, Markus Regårdh och William Skog.