Gymnasiet Grankulla samskola

När bussen närmade sig Ylläs, kan man med lätthet säga att jag var nyfiken på vad som väntade. Sakerna var alla prydligt packade i den stora ryggsäcken, och jag var förberedd på alla tänkbara väder. Vi kom fram till vår slutdestination i Ylläs sent på kvällen och det var i princip bara att hitta sitt rum, äta lite kvällsmål och sedan gå och sova efter den 14 timmar långa resan dit.

Andra dagen så hade vi en dagsvandring framför oss, och då lagade vi smörgåsar och jag hade bara med mig en liten ryggsäck med mig, för vi skulle komma tillbaka på eftermiddagen. Vi åkte en bit med bussen till ett turistcenter i Ylläs, och startade vår resa därifrån. Den dagen besteg vi två fjäll med slående vacker utsikt och det verkade inte så tufft att gå i Lappland, trots allt. Vi kom tillbaka till vår “bas” Stena ungefär tre på eftermiddagen och åt lite och umgicks, men gick sedan och sova.

Den tredje dagen fick vi välja: att gå en kortare bit, en längre bit, och en där man sov i tält två nätter. Jag valde det sista alternativet, eftersom jag inte hade något emot att tälta och dessutom lära känna eleverna från finska skolan. Det blev sedan så att jag var mitt ibland finnarna och fick använda min finska så gott som hela tiden. Vi gick med ryggsäckarna fulla med tält, trangior och andra användbara saker som till slut ledde till en packning på 15-20kg för min del, vilket fick tisdagens bergsbestigning att verka som en barnlek i jämförelse. Vi paddlade en bit med kanoter och min grupp gick ungefär 20 km den dagen. När vi äntligen kom fram till vårt övernattningsställe så var vi alla dödströtta och gråtfärdiga av glädje av att få vara framme. Mitt tält var ganska invecklat att få upp mitt i mörkret så i slutändan sov jag inne i en byggnad med en eldstad som höll värmen uppe genom natten.

Fjärde dagen var ingen i min grupp så pigg på att gå jättelånga sträckor, så vi valde en kort (ca 10 km) rutt, och sedan gick vi hela förmiddagen tills vi kom fram till en sjö som man måste korsa med en “färja” som bestod av en roddbåt med ett rep. Vi korsade den och återförenades med resten av grupperna för att sedan äta en sen lunch. Vid det här laget var nästan all min mat slut men jättemånga var villiga att dela med sig av sin mat så att jag inte behövde gå så värst hungrig i något skede alls. Vi hade flera olika lägereldar, men jag drog mig till en mer avlägsen och vi hade stämningsfull musik och allt kändes så bra. Det var så pass skönt, att fast alla var trötta så stannade vi uppe till tolv och berättade spökhistorier.

Sista dagen gick vi tillbaka till Stena, vår “bas”. Vi hade alla otroligt bråttom fast vi hade våra ryggsäckar på ryggen, men alla var lika ivriga att komma tillbaka till Stena, och för min del flög de sista 6 kilometrarna förbi och plötsligt var vi tillbaka. Vi åt utsökt renskav och gick i bastun för att ladda om batterierna efter en hård vecka. Ungefär halv sju på kvällen startade bussen och vi var på väg hemåt. 25 minuter efter sju på morgonen var vi tillbaka i Grankulla efter två nattliga pauser och sovande i alla möjliga positioner.

För att avsluta vill jag rekommendera kursen åt ALLA och jag ångrar inte att jag for med. Naturen är slående vacker och du får alla möjliga minnen och erfarenheter, det var väl värt att sitta i buss och missa skola, heheh. Vem vet, kanske jag far på nytt någon gång? Och äntligen har jag varit längre norrut än Karleby, yes!

Text: Gustav Wiik
Foto: Valter Pasanen