Jag hoppas att alla som har sportlov den här veckan fått njuta av ett någorlunda hyfsat vinterväder, oberoende av var de befinner sig. Här i Lappland älskar jag snön: den är vit och det finns hur mycket plats som helst för den. Den är ljuvlig när den knarrar under skidorna, när den böjer trädgrenarna ända till marken och drivorna vid vägkanten är över en meter höga.
Men där hemma är den för eländig. Den är avskyvärd när den gör gatorna smala och oframkomliga, när man inte hittar parkeringsplatser och när den blir direkt livsfarlig på hustaken.
När vi återgår till vardagen nästa vecka hoppas jag att snön försvunnit från tätorterna och finns prydligt samlad i Centralparken eller på nåt likande ställe där den kan breda ut sig bäst den vill. Förhoppningsvis är gången från skolans huvudbyggnad ut till Nya Paviljongen snöfri, gärna kantad av ett par krokusar!