Gymnasiet Grankulla samskola

Jag möter människor i mitt arbete varje dag och det är en av de bästa arbetsuppgifterna jag har. I går mötte jag Andrea i ett möte. Andrea erkände att hon hade tänkt HJÄLP när hon insåg att det var bl.a. sin gamla tysklärare hon skulle träffa. Men nu möttes inte en högstadieelev och en tysklärare, utan en studerande vid Helsingfors universitet och en studiehandledare.

Andrea är en del av vårt högskoleförberedande projekt. Hon samarbetar med oss när hon skriver sin pro gradu-avhandling. Hon fokuserar på hurudana studiestrategier gymnasiestuderande använder samt på hur läraren kan stöda dem att utveckla sina studiefärdigheter som förväntas av högskolestuderande. Resultaten kommer sedan att utgöra grunden för en handledningsmodell som vi inom ramen för projektet vill införa i vår skola. Det handlar alltså både om en handledningsmodell som verktyg för de studerande när de studerar självständigt och om tips för lärare hur de medvetet kan stöda utvecklingen av studiefärdigheterna hos de studerande.

Under mötet presenterade Andrea sin forskningsplan: syfte, frågeställningar, teoretiska referensramar, metoder o.s.v. Jag kunde inte annat än dra en parallell till vår kurs Träna för högskolan som pågår just nu. Det är just det vetenskapliga skrivandet som de bekantar sig med i den och deltagarna håller just nu på med samma sak dvs. avgränsar och definierar sina frågeställningar. Men de gör det som träning i vår ”akademiska förskola” och Andrea gör det som slutprestation vid universitetet.

Det var ett givande möte och om några veckor träffas vi igen och då har också lärarna som engagerar sig i projektet möjlighet att delta. Det mötet ser vi alla framemot!