Gymnasiet Grankulla samskola

Utöver att man vid GGs engagerar sig för att ge möjlighet åt studerande att utforska omvärlden  så läggs även fokus på besök inom det egna hemlandet och den egna närregionen. Inom kurs SL 7, Räkna med pengar, hade vi en målsättning att ge eleverna en kombination av teori och praktik samt att därtill konkretisera det lärda stoffet med ett antal besök. Kursen var ett samarbete mellan Markus Ahlfors, lärare i samhällslära, och Henrik Nyman, lärare i matematik.

Torsdagen 1.11 besökte vi stadshuset i Grankulla där Ekonomidirektör Mikael Enberg tog emot oss. Han gav oss en presentation om Grankullas kommunala ekonomi och den ekonomiska situationen idag. Grankulla hör som känt till en av de kommuner som har lägst kommunalskatt i Finland, endast 16,5 %, vilket kan tolkas som att läget är stabilt. Ser man på ett längre perspektiv så stämmer det riktigt bra, men visst kan man skönja även stora utmaningar i Grankulla. Det mest allvarliga är hållbarhetsunderskottet då den äldre befolkningen i Grankulla växer och den unga minskar (samma i hela landet), vilket medför större kommunala utgifter och minde inkomster. En tanke som Enberg lade på borde för att bekämpa denna trend, även nationellt sätt, var betydelsen av en ökad arbetsinvandring. En sådan ökning är en direkt inkomst för staten och kommunen, men har inte kostat något då t.ex. utbildningskostnader och övriga sociala kostnader finansierats på annat håll.

Vid diskussionen om det senaste kommunalvalet var det glädjande resultat att se hur stort valdeltagande Grankulla igen haft. Av 6 700 röstberättigade gick 5 091 till valurnorna, vilket innebär ett valdeltagande på 76 %. Detta är förhållandevis högt då man jämför med övriga kommuner och med hela landet. Att 58,3 % av landets alla röstberättigade lade sin röst i röstningsbåset är ändå på tok för lågt! Det är ett skrämmande fenomen att en så stor del anser att kommunalpolitiken inte är värd att beakta, då det ju är denna politik som är närmast den enskilda individen. Beslut som gäller dagvård, åldringsvård, ungdomsverksamhet, bibliotek, skolorna, idrottsverksamhet, hälsovård,  vägar m.m. – alltså sådant som gäller oss alla –  är just sådana som tas av kommunens invalda fullmäktigeledamöter.

Dagen därpå, fredagen 2.11, besökte samma grupp Finlands bank. Där åhörde vi om Finlands väg till euron och vilka huuvuduppgifter som Finlands bank har. Befogenheterna har som känt förändrats i och med medlemskapet i EMU och att den centrala styrningen av penningpolitiken sker från Europeiska centralbanken (ECB) i Frankfurt. Just nu pågår intressanta diskussioner om medlemsländerna borde ge upp ännu mera av dessa befogenheter för att ha en bättre översyn av medlemsländernas ekonomier. Man vill alltså undvika att ett motsvarande Grekland med efterföljande skuldkris drabbar Europa ytterligare. Lösningar har nämnts som allt från en bankunion, gemensam finanspolitik (större europeisk insyn i t.ex. statens inkomster och utgifter) till olika finansmarknadsskatter och bankskatter. Ännu är detta en fråga som delar de europeiska länderna och lösningarna lär troligen bli att vänta på ännu.

Till besöket hörde också en visit till myntmuséet där vi fick beskåda gamla mynt, gamla sedelpressar, höra om utvecklingen av Finlands valuta och testa våra kunskaper om Europeiska centralbanken och inflationsmålsättningar. I muséet fanns också Finlands största guldklimp, som var  stor som en knytnäve. Intressant detalj i Finlands bank var dess guldreserv på 49 ton guld som vid behov kan placeras för att få avkastning. Jag tror flera av deltagarna såg framför sig ett valv passande för kung Krösus eller Joakim von Anka.

En av de största nationella politiska frågorna som behandlas under hösten är givetvis budgeten för år 2013. En ofta förekommande diskussion har varit kring att höja/sänka/avskaffa arvs- och gåvoskatten. Det är inte alls ovanligt att höra röster som vill följa Sveriges modell och helt avskaffa skatterna. Vi gick våra elever till mötes i denna fråga och hade dem att avskaffa arvs- och gåvoskatten från budgeten 2013, men de måste då få in de förlorade inkomster till staten på något annat sätt istället. De måste alltså hitta inkomster och/eller minska utgifterna med 495 000 000 euro! Det är alltså inte så enkelt att avskaffa en skatt.

Vid ett besök till riksdagen onsdagen den 28.11 mötte vi Mikaela Nylander, från den svenska riksdagsgruppen, och överlämnade våra förslag till henne. I gruppens mötesrum hade vi intressanta diskussioner där hon kommenterade elevernas förslag och även blev märkbart inspirerad av vissa alternativ som inte tidigare diskuterats. Vore kanske värt att se om det dyker upp en Lex Grankulla i följande budgetproposition!

En lärdom av ett besök i riksdagen är givetvis att avdramatisera kontakten till politikerna. Det är alltid värt att inleda en dialog med våra förtroendevalda.

TEXT: MARKUS AHLFORS

FOTO: HENRIK NYMAN