Gymnasiet Grankulla samskola

I två veckor åker jag nu omkring som en skottspole mellan åtta lågstadieskolor, både finska och svenska, för att följa med när blivande musiklärare är ute på praktik. Också i vårt gymnasium håller tre av mina studerande från Sibelius-Akademin lektioner. Och jag skrattar, njuter, torkar en glädjetår,  tröstar och kramar nån gång och är stolt och glad. Jösses, vad de alla är duktiga! Fördelen med att utbilda lärarstuderande och undervisa skolelever är att man hela tiden själv lär sig något nytt. Ungdomarna är kreativa, har fräscha idéer och nya infallsvinklar. 

Och medan jag sitter längst bak i klassen och ser hur praktikanterna föreläser för gymnasiestuderande eller har lågstadiebarn att spela kantele och glatt tävla i att improvisera runosånger i kalevalastil, så gläds jag åt att musiken äntligen ser ut att  få en veckotimme till i det nya timfördelningsförslaget för grundskolan som presenterades senaste vecka.

Musik är inte enbart unison sång ur en gammal dammig bok – vi allmänbildar, stöder andra ämnen som modersmålet och främmande språk, övar upp social färdigheter, lär eleverna att uppträda med och för varandra, ta hänsyn och fungera i grupp. För att nämna några saker.  Samtidigt som vi för det mesta har fruktansvärt roligt – åtminstone om man ser hur ögonen ibland tindrar på såväl praktikanter som på deras elever!