Att läsa skönlitteratur är nödvändigt för alla som skriver yrkesmässigt. Det är som rågbrödet i dieten, sa Anna-Lena Laurén när hon tilldelades Publicistklubbens pris Guldpennan förra veckan.
Det ligger säkert något i det. Men rågbröd är nyttigt för oss alla, inte bara för dem som skriver yrkesmässigt. Det brukar påpekas hur viktigt för ordförråd, språk och stavning det är att läsa böcker. Javisst, men det är inte den enda orsaken till att litteratur är viktig. Den utvecklar empatin, kreativiteten och förmågan att se saker från olika håll. Den gör det lättare att förstå historiska skeenden – läs till exempel Chimamanda Ngozi Adichies bok En halv gul sol, jämför den med en faktatext om Nigerias historia och avgör sedan vilken som gav mer insikt om Biafrakriget.
Mina kolleger är ganska nöjda när de packar upp sin sändning med böcker till skolans hyllor. De vet nämligen hur givande de här tunga lådorna är för våra studerande. Och när de visar några exempel på hur ungdomarna analyserar det de läst kan vi andra inte bli annat än imponerade.
En grupp i kursen Mo 1 fick fria händer att välja hur de redovisade sitt arbete med en ungdomsbok. Klicka här för att se Ilon Adlercreutz fantastiska analys av huvudpersonen Hazel i Förr eller senare exploderar jag av John Green.
I kursen Mo 2 jobbade en grupp i en litteraturcirkel kring klassiker. Redovisningen skulle ske i form av en blogg. Teresa Leijon, Cecilia Widbom och Isabella Stenberg läste Stolthet och fördom av Jane Austen och skrev fina inlägg som kan läsas här.
Varje dag från första till tjugotredje december publicerar GGs-bloggen ett inlägg med anknytning till ett ämne som undervisas i skolan. Dagens ämne är modersmål och litteratur.