Vardagen i en framåtblickande skola mitt i staden

Monica

Den obevakade handväskan

23 aug , 2015, 19.37 Monica Granholm

 

IMG_9422bm

 

En av mina favorithistorier (som lär ha verklighetsbakgrund) är den om finländaren som hälsade på sin väninna i ett litet ryskt samhälle. Finländaren blev alldeles förskräckt över att ryskan lämnade sin handväska utan uppsikt.

– Så där kan du väl inte göra, sa finländaren.

– Varför inte? Vi kommer ju tillbaka hit, så då tar jag den med mig hem, svarade ryskan.

– Men någon kan ju ta den medan vi är borta, sa finländaren.

– Vem skulle ta den? Alla vet ju att den är min.

Nej förresten, fortsatte hon. De vet inte att den är just min. Men de vet att den inte är deras, och det räcker.

 

Bland skolans tyngdpunktsområden finns trivsel och välmående. Jag tror faktiskt att det gagnar både trivseln och välmåendet om vi alla försöker bli lite mer som invånarna i det lilla ryska samhället. Inte bara i fråga om vad som är egna eller andras saker, utan i ett större perspektiv.

 

Vi kan inte veta exakt allt om vad andra tänker, vad de gör, vad de vill. Men vi kan ändå bidra med vår egen del. Det räcker långt om vi försöker underlätta för varandra så gott vi kan, också utan att den andra har bett om det. Ser vi en smutsig kaffemugg på diskbänken kan vi ställa in den i diskmaskinen trots att vi inte vet vems det är. Har vi kommit överens om något kan vi hålla vår egen del.

 

Jag menar inte att vi ska utplåna oss själva. Men vi ska inte underskatta vikten av att ta hänsyn till varandra.

 

 

 

Kalender

augusti 2015
M T O T F L S
« jun   sep »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

En kommentar

  1. Peter Blomberg skriver:

    Det är länge sedan jag gick i GGS, men ännu kommer jag ihåg hur olika elever det fanns. Det fanns de som öppet visade sig vara i behov av stöd (och fick det), de som var generösa med att ge stöd (vid sidan om läraren), och de som försökte klara sig själv med finsk sisu. Trivseln i klasserna berodde på proportionerna av dessa. Då proportionen av hjälpsamma individer var större än de som var i behov av stöd gick lektionerna smidigt och alla hängde med undervisningen. Då antalet som brydde sig om andras inlärning var mindre än de som behövde stöd, ökade sannolikheten för störande beteende. Då ett fåtal individer störde lektionerna, blev undervisningen tidvis avbruten och ibland hann inte allting behandlas på lektionerna. Än i denna dag kan jag inte förlåta dem som störde på lektionerna då jag gick i GGS. Jag håller med Monica om att hänsyn till varandra är viktigt och understryker att det kan ha mer långtgående konsekvenser än mången skolelev kan föreställa sig. Det finns ingen skam i att be om hjälp när man behöver det eftersom man då öppnar möjligheten för att någon annan kan praktisera sin hänsyn. Gör dagens goda gärning och bli den hjälpsamma goda människan du innerst inne vill att alla andra skall vara gentemot dig.

Kommenteringen är stängd.