Visst är det skönt med värmen, men om den håller i sig så blir det en låååång månad för lärarna. Shortsklädda, skoltrötta ungdomar som väntar på grönbete är trevliga en och en, men inte alltid i grupp.
Fast det är inte enbart eleverna som börjar bli skoltrötta. Jag känner mig som en gammal sångbok: sned, väl använd och sliten. I väntan på sommarlov får det duga med veckoslut. Underbara fredag!
Så länge du håller ihop i ryggen duger du bra som vår musiklärare ännu ett bra tag framöver : )
tack – en fördel med nötta,gamla böcker är ju att de inte är så vassa i kanterna utan de blir mjukare med åren. Något att se fram emot?
Javisst! Och ännu ”Pinotexia pintaan”. Det gör gott så här på våren!
Hej, ser att samma böcker som när jag gick -85 – 87 ännu är i bruk! 🙂
jo, de finns kvar i många skolor, men till all lycka har vi också fått nya böcker. Da capo-serien i lågstadiet och Coda i gymnasiet. Men svenska musikböcker har faktiskt ofta använts i 30 år för att de är så fruktansvärt dyra att producera 🙁