Så har vi då kört igång med buller och bång efter välförtjänt påsklov. Genast den första skoldagen hade vi ett långt lärarmöte. På agendan stod sedvanliga elevärenden och därefter diskuterade vi eventuella ändringar i skolans regler inför nästa läsår. Det gällde allt från närvaroplikt och frånvaro från skolarbete till rätten att komplettera och deltentera. På vilka grundar beviljas ledigheter och av vem? Hurdana frånvaron finns det? Hur mycket kan man vara frånvarande från en kurs innan man måste komplettera eller rentav avbryta kursen. Och hur inverkar förseningar på kursvitsordet?
Ibland undrar jag om studerande och föräldrar inser hur mycket jobb som ligger bakom de regler som finns i varje skola? Hur många timmar rektor och lärare har diskuterat, funderat och analyserat. Kanske de ibland har varit av olika åsikt men till sist har de (förhoppningsvis) enats om att just så här vill vi ha det i vår skola.
Och varför vill vi ha det såhär? Förstår ”kunderna” att reglerna inte är uppgjorda för att göra livet surt för dem, utan att de finns till för att ge såväl studerande som lärare arbetsro och möjlighet att uppnå bästa möjliga resultat.
Millimeterrättvisa blir det aldrig. Man kan inte alltid dra alla studerande över en kam, det behövs också ett varmt hjärta och sunt bondförnuft. Men om vi har klara och tydliga spelregler och strävar efter att hålla dem, så blir livet så mycket lättare för alla – det är jag helt övertygad om.
Och jo, det var ett långt lärarmöte. Vilken tur att man inte mera har barn som skall från avhämtas från dagis…